Las Vegas/N Orleans o Florida

Las Vegas

190930 Efter mellanlandning i London med 4 timmars tuff väntan i en av deras lounger, med god mat och dryck, var det dags för att i dryga10 timmar flyga mot Las Vegas. Klockan var 19.20, lokal tid, när vi landade och vi lyckades få tag på en Uber på flygplatsen och detta sparade oss åtskilliga dollar jämfört med vanlig taxi (ca halva priset), och nu det bar iväg genom ett glittrande, kollosalt Las Vegas som vi under morgondagen kommer att se mer av. Vi hade förbokat, den i storstäder så kanonbra, Hopon Hop off bussen hemma. Efter snabb incheckning på vårt fina hotell Tahiti All Suite Resort, bar det av upp på rummet med väskorna sen gav vi oss ut i den sköna kvällsvärmen för att hitta någon öppen affär för inköp av vatten och dyl. Det blev ett kvällsöppet Apotek!!..... ja ja är man i USA får man vara beredd på det mesta. Apoteket hade inte bara vatten utan även öl, vin och ett hyfsat utbud av diverse spritdrycker, jag tror att dom även hade en del mediciner.... Som sagt är man i USA så är ingenting förvånade. Tillbaka på hotellet återstod nu inte mycket mer än att soooooova och försöka påbörja reparation av tidsomställningen. GOD NATT Las Vegas vi ses i mörrn !!

191001 Nja.... riktigt tidsomställd blir man inte över en natt så vid 04.30 tiden vaknade vi och var redan tämligen utsövda. Då får det bli lite surfande och planering av denna första dag i denna väldiga storstad. Som vanligt när vi besöker stora städer så brukar vi börja med en Sightseeingbuss och detta besök var inget undantag. Vi hade faktiskt bokat denna tur hemifrån så det var bara att ta hotellets schuttel in mot centrum och leta oss fram till startpunkten för bussen. Det var ganska varmt redan så vi tog oss upp till bussens andra plan där det var lite folk och bra utsikt för alla kommande foton. Det fanns en blå tur som huvudsakligen gick genom downtown (den ursprungliga gamla delen av LV) och en röd tur som följde den nyare delen, The Strip. Vi avverkade nästan hela den blå turen men hoppade av vid Freemont street området för lite shopping och en välbehövlig vätskepaus. Sen på den röda turen för nästa runda och tillbaka mot ursprungsplatsen för bussen i morse. Man kan väl säja att vi nu sett de flesta av LV otroliga hotellkomplex och har lite, lite koll på vad vi vill utforska vidare. Åter på hotellet efter en macka gigantum på Subway som lunch sen var det gött att vila ben och fötter en stund innan det var dags för planering av var vi skulle äta middag ikväll. Är man i Vegas så äter man...... på en Irländsk PUB. Ja faktiskt. Vi kollade Tripadvisor och hittade denna PUB med mkt goda omdömen en bit från hotellet och bestämde oss för att promenera dit för att äta där ikväll. Fantastiska hamburgare och mycket glada människor som var där för att spela Quiz gjorde hela grejen till en riktig höjdare. Klockan var inte mer än ca 20.00 när vi ätit klart och vi bestämde oss för att ta en tur med Uber in till centrum och kolla in vattenshowen framför hotell Bellagio. Nu när mörkret lagt sig framstod hela centrum som ännu mer spektakulärt med alla dessa tusentals neonskyltar, hög musik och alla casinon som lockade i mängder överallt.... helt otroligt. När vattenshowen var över gick vi in i lobbyn på detta så kända hotell där Ocean 11 filmerna spelats in. Massor av folk och en helt otroligt påkostad och en aning kollosalt grällig lobby mötte oss innanför dörrarna, men lite häftigt samtidigt. En sväng in på hotellets casino blev det också innan vi gick vidare förbi nästa hotell i kollosalformat, Ceasars Palace, dock utan att gå in då dagens 25000 steg nu började kännas i både ben och rygg. Vi styrde istället mot hotel Mirage där vårt hotells schuttelbus hämtade oss för retur till vårt hotell. Trötta, något solröda i skinnet efter en dag av idel solsken, kändes nu sängen som den starkaste lockelsen denna kväll. Imorgon blir det ÄVENTYR på riktigt !!!

191002  Ännu en strålande varm och solig dag så här i början på oktober i LV. Eftersom vi skulle bli hämtade först vid 12-tiden, av företaget som arrangerar dagens helikoptertur, så fick det bli några timmar i solen vid poolen på hotellet. Vattnet i poolen var fortfarande ca 25 gr och det var härligt med några dopp. Vi hittade också en jaccuzi längst bort i poolområdet och där var vattnet ca 35 gr och bubblorna masseade skönt både vader och rygg. Vi tog sedan en snabb dusch och satte oss på utsidan hotellet för att invänta minibussen för färd mot flygfältet och dagens höjdpunkt. Vi var 3 par i ”vår” helikopter och vi hade turen att få sitta fram under den första och längsta delen av turen. Vilken höjdargrej att glida över nevadaöknen, över den gigantiska Hooverdammen och sedan över det väldiga Grand Canyon orådet. Efter ca 45 minuters flygning glider helikoptern ner i en bred del av canyonen och landar på en platå där vi serverades champagne och lite tilltugg. Nu följde ju naturligtvis även fotografering åt alla tänkbara håll på denna häftiga plats. Åter in i helikoptern igen och nu fick vi snällt sätta oss i den bakre delen av helikoptern så att alla fick en chans att sitta längst fram. Nästa stopp var tankstopp mitt ute i öknen och där sker det sista bytet av plats och alla passagerare har nu fått en chans att ta kort och filma från de främre stolarna. Några timmar senare återvänder vi till vår avreseplats och känner oss otroligt nöjda och rejält uppfyllda av denna häftiga dag. Helt slut av vårt äventyr orkar vi inte denna kväll ta oss in till centrum utan glider in på det närmaste stora hotellet Orleans, en bit ner på gatan från vårt hotell, och avnjuter en god hamburgermiddag på en av deras många restauranger och sedan lite spel på casinot innan vi promenerar tillbaka till vårt hotell för en sängfösare och sedan horisontalläge i sängen, mycket nöjda med denna dag.

191003  Sista dagen i LV, och vi börjar även denna dag med några sköna timmar i hotellets poolområde. Vi har nu tyvärr också konstaterat att det blivit problem med att checka in online för morgondagens resa till New Orleans. Vi försöker förgäves ringa flygbolaget men vi får inga bra svar så vi får åka ut till flygplatsen ännu tidigare i morgon för att försöka lösa problemet på plats. Pust detta är inte roligt men vi konstaterar att vi inte kan göra så mycket mer just nu utan tar hotellets schuttle in till centrum, The Strip, för att besöka ytterligare några hotell som vi inte hann med vid vårt förra besök i centrum. Allt, och då menar jag verkligen allt är kollosalt, påkostat och helt osannolikt här i Vegas. Besöket på hotel Vennetian till exempel där man kan åka gondol genom vissa delar av hotellet eller varför inte shoppa under konstgjord blå himmel där solen ser ut att lysa dygnet runt. Vi var även en runda på hotel Treasure Island med sina stora piratskepp på utsidan och sedan Cesars Palace där allt går i de gamla grekiska gudarnas tecken. Till och med en mäktig ”show” om Atlantis den sjunkna staden, i en av hotellets mäktiga utrymmen. Nu åter till hotellet för packning och tidigt sänggående eftersom kl. ringer 04.30 i morgon. Bara att hålla tummarna för att det löser sig med våra flygbiljetter till New Orleans också.   

Här finns bilder 

New Orleans

191004  Vi var otroligt tidigt på flygplatsen i LV eftersom det blev lite biljettproblem men som den hjälpsamma personalen enkelt hjälpte oss att lösa. Tack och lov! Nu återstår en mellanlandning i Atlanta innan vi når vårt slutmål New Orleans. Inga förseningar eller problem och vi landar under sena eftermiddagen. Här var det en helt annan temperatur ute än i Las Vegas. Ca 36 gr varmt och en luftfuktighet på ca 85-90 procent..... men vi klagar inte. Taxin tog oss genom eftermiddagens fredagsrusning fram till NO French Quarter där vi bokat vårt hotell. French Quarter är stadens historiska hjärta, känt för sitt bullriga nattliv och sina färgglada byggnader med gjutjärnsbalkonger. På populära Bourbon Street ligger jazzklubbar, cajunrestauranger och stojiga barer som serverar starka cocktaildrinkar. Tystare gator leder till den franska marknaden med gourmetmat och lokala hantverk och till Jackson Square där gatumusikanter underhåller framför den höga St Louis-katedralen. Efter incheckning och ombyte till betydligt lättare och svalare kläder gav vi oss ut i vimlet precis utanför hotellet där det märktes tydligt att det var fredag kväll. Musiken strömmade ut genom öppna fönster och dörrar överallt och människor tjoade och gungade med i musiken och allt andades glädje. Lite mat och sedan gled vi in på en av alla musikställen där det spelades 70-90 tals rock av ett riktigt duktigt liveband. En Bourbon och en kall öl satt fint när vi slog oss ner för att känna in stämningen och lyssna till musiken. Det blev inte särskilt sent då resdagen nu började kännas i kroppen och vi gled ganska tidigt i säng till det svaga dunkandet av musiken på utsidan. God natt New Orleans vi ses i mörrn och då ska vi börja utforska dig ordentligt.

191005  Efter frukost..... nja lite kaffe och bagels m.m i allafall så tog vi på promenadskor och gav oss iväg ut i den dryga 30 gradiga och otroligt fuktiga förmiddagen i New Orleans. Planen var att boka in några utfärder de kommande dagarna för att få ut så mycket som möjligt av vår vistelse här. Via French Market, en bit från hotellet, där det såldes allt möjligt från smycken till krokodilbiffar samt spelades musik, tog vi oss till en utfärdsagent en bit från Bourbon street. Idag bokade vi St Louis Cemetary walk och den började redan en dryg timma efter vi bokat. Först behövde vi en liten lunch och gled in på ett kafé och beställde var sin iskaffe och en Muffletta att dela på. Muffulettan är New Orleans egna fantastiska macka som består av ett rejält tilltaget bröd som fylls med allehanda godsaker som kalkon, oliver, rödlök, ost, tomat m.m. och en räckte gott och väl till 2 personer. Nu var det dags att möta vår guide Earnie som tog oss via smågatorna i French quater till St Louis katolska kyrkogård där även den omtalade Marie Laveau är begravd. Marie Laveau, född 1801, död 1881, var en kreolsk-amerikansk voodoo praktiker. Hon betraktas som ett folkhelgon inom utövare av voodooreligionen. Hon är en viktig gestalt i legendfloran i New Orleans och USA och är en av historiens mest berömda gestalter inom voodoo. Marie Laveau arbetade formellt som hårfrisörska, med en kundkrets inom den vita plantagearistokratin i New Orleans. Hon var berömd för sin förmåga kunna se händelser i sina kunders liv och betraktades som synsk. Hon omtalades som professionell utövare av voodoo och ska ha utfört påstått magiska tjänster för sin kundkrets. Marie Laveau är föremål för en enorm legendflora, och det är svårt att avgöra vad som är med sanningen överensstämmande och vad som först senare lades till när legenden om henne utvecklades. Vad som är bekräftat är att hon var en under sin livstid välkänd och respekterad utövare av voodoo, och hon har sedan också blivit en av historiens kanske mest berömda voodoo-praktiker. Efter den ca 2 timmar långa promenaden återvände vi till ursprungsplatsen för dagens utfärd och då var det skönt att sätta sig på en bar och ta en kall öl och en liten peanutwhiskey...... ja precis, en liten whisky med markant smak av jordnötter. Jättegod!! Tyvärr är det endast ett fåtal barer som serverar denna goda dryck här. Sakta vandrar vi sedan tillbaka mot hotellet och stannar till vid en av barerna med livemusik på French market. Denna varma dagen krävde nu kroppen mer gott flytande och vi slog oss ner och avnjöt en Passion cocktail och en specialdrink från NO som heter Hurricane..... frisk och god med diverse rom och fruktjuicer, mums!!! Ett dopp i den minimala poolen precis utanför vårt rum fick avsluta denna svettiga men intressanta eftermiddag. Nu måste såväl ben som rygg få lite välbehövlig vila innan vi tar oss ut i musikvimlet för att intaga kvällens middag på någon restaurang i närheten som serverar creolsk mat, förmodligen till tonerna av jazz eller blues i närheten. Det blev ingen creolmat, vi hamnade istället på Nola Cantina där vi betällde in några Tapas rätter. Några så starka att tungan mer eller mindre domnade bort. Då är det tur att det finns kall öl 😀. När maten var uppäten och känseln började återvända i munnen tog vi en sväng till musiklubben, Checkpoint Charlie, som vi besökte under gårdagskvällen. Cool rockmusik och goda drinkar fick bli denna dag sängfösare. Imorgon är en ny dag med nya äventyr.

191006  Regnet smattrade mot fönstren och stenläggningen utanför vårt hotellrum hmmmm.... vi som ska på träsktur och kanske får se krokodiler. Men regnet lättade och vi tog en promenad ett par kvarter för att vänta på bussen som ska ta oss till båten för utfärden. I mycket god tid kom bussen, som kördes av Daisy, och det bar iväg för att hämta upp andra passagerare som också skulle med på dagens äventyr. I den lilla fiskeorten Lafitte väntade turbåtarna på oss. Denna kuststad ödelades i stort sett helt 2005 av orkanen Katrina men staden har nu återhämtat sig igen. Dock såg vi när vi passerade de nya husen i staden att många valt att flytta upp sina hus på flera meter höga betongpålar när de byggt upp sina nya hem. Vis av skadan förmodligen. Nåja.... när vi kom fram äntrade vi den stora alluminiumbåten och gled ut i det stora träskområdet och det dröjde inte länge förrän den första alligatorn dök upp. Eller rättare sagt slängde sig i vattnet när båten närmade sig. Tänk vad djur är lättlärda för nu vankas det godsaker när turistbåtarna dyker upp. Den lilla alligatorn ville ju ha...... nej inte kyckling eller bröd utan.... marsmallows!! Vilka gottegrissar!! Vi fick flera fina kort och lyckades även filma när kapten matade alligatorerna under vår träsktur. Vi plåtade även de mycket speciella träskträden som ser ut som stora spöken och växer i massor i träskmarker. Halloween närmar sig 😲 Efter några timmar var vi tillbaka vid fiskebyn och det var dags att åka tillbaka till NO för lite lunch. Det hade nog regnat rejält i NO under tiden vi var borta för gator och trottoarer var jätteblöta. Nu fick vi handlat vår traditionella kylskåpsmagnet från NO och sedan smet vi in på en bar för "en stor kall" innan vi återvände till hotellet för lite eftermiddagsvila och koll på våra nytagna kort och filmer. Ikväll har vi bokat bord på en creolsk restaurang, Marigny, längre ner på gatan där vi bor. En jordnötshamburgare och en portion långkok av gris blev våra val av kvällens middag och allt smakade gudomligt gott. Vår vana trogen gled vi sedan en musikklubb för lite god dryck och livemusik som fick avsluta denna kväll.

Här finns bilder

191007  Sista dagen i New Orleans..... oj vad vi kommer att sakna denna sköna musikstad nr 1. Vi startade dagen med lite morgonshopping i French Market, där det blev både väska, t-shirt och en tavla till vårt vardagsrum där hemma. Hjulångaren som vi bokat biljetter till, och var dagens händelse, skulle inte avgå förrän vid 14.30 så vi bestämde oss för att ta en äkta NO lunch först. In på en tvärgata till Bourbon street och bästämde oss för ett enkelt lunchställe där det doftade ljuvligt. Är man i NO så äter man creolskt så vi bestämde oss för en Gumbo och en Jambalaja, båda med rejält sting men jättegoda. Allt lätt nersköljt med en stor kall öl. Det var en bra bit över 30 grader så vätskebalansen måte man ju hålla koll på. Nu närmade sig klockan så vi släntrade ner mot kajen på Mississippi där den stolta hjulångaren Natschos låg vid kajen. De vackert rödmålade skovelhjulten i aktern reste sig majestätiskt i eftermiddagssolen. Resan gick ner för floden och sedan upp tillbaka mot kajen igen och tog ca 2,5 timmar och orkestern spelade jazz och blues från matsalen under en stor del av resan. Helt underbar, avkopplande tur. Middagen denna kväll hade vi bestämt oss för att följa ett tips från Tripadvisor och beställde en Uber med en mycket trevlig man från Honduras som såg lite förvånat på oss när vi klev in i bilen. – Är ni säkra på att ni verkligen ska till den adressen, frågade han? -Ja svarade vi, men började förstå hans fråga när han stannade framför en mycket skum byggnad i en av NO absolut otrevligaste kvarter. – Lova att ni tar en Uber direkt utanför därren när ni ätit klart, blev hans nästa kommentar. – Jag skulle inte själv valt att gå hit och äta var hans nästa kommentar och då insåg vi att det ska nog inte vi heller. Vi bad den vänlige chuffören välja en i hans tycke bra restaurang istället, och litade på hans omdöme mer är Tripadvisor. Det blev en mexicansk restaurang i ett betydligt trevligare kvarter och maten smakade gudomligt. En tacksam tanke till taxichuffören. Mätta och belåtna återvände vi sedan till hotellet, med ännu en Uber, för att packa och sedan ut för en sista musikklubb o en drink innan vi gled ner mellan lakanen med väckning inställd på 04.30.

Florida

191008  Vaken till och med lite före väckning, ner med de sista i väskorna och ut i morgonmörket för att ta oss till Louis Armstrong airport igen. Via Atlanta för mellanlandning, var vi framme i Florida och Tampa. Här hämtade vi ut vår förbeställda hyrbil, en svart blank och fin Chrysler, som ska vara vår kompanjon de närmaste 7 dagarna. Med hjälp av appen Here letade vi oss sedan fram till hotellet som låg en bra bil utanför stadskärnan. Efter incheckning bar det iväg mot en Walmartbutik för att handla lite och nu kan jag lova att det regnade rejält ute. Vårt första inköp här i Florida blev därför ett...... paraply. In i en Liquor store för inköp av lite flytande, att ha på kvällarna under vår roadtrip, och sedan fick det denna kväll bli en kollosalpizza att dela på. Allt medan regnet vräkde ner och bildade mindre sjöar utanför. Sunny Florida..... eller hur! Väl tillbaka till till hotellet igen började vi planera hur vi skulle tillbringa de kommande dagarna eftersom prognosen visade ännu mer regn och åska. Vi får se hur vädret ser ut när vi vaknar i morgon. Det finns alltid något att göra eller åka och kika på. Eller kanske något besök på en Outlet eller två. 

191009 Men... vädret ser ju ändå inte så illa ut. Vi chansade och åkte ut till Clearwater beach, en vacker vit strand med potatismjöls liknande sand, för ett dopp sedan vidare till St Pete beach lite längre söderut. Dock blev det inget dopp där eftersom himlen var gråsvart och regnet hängde i luften. Vi var nu i närheten av St Petersburg där Salvador Dali museet ligger och vi styrde kosan dit. Väl framme insåg vi att det först kostade motsvarnde 100 kr för att parkera bilen och sedan motsv. 250 kr var för att gå in. Det tyckte vi inte att det var värt och gled bara sakta förbi på utsidan för att plåta fasaden.... det fick räcka. Vi passerade ett antal små städer på resan mot vårt sista stopp för dagen och i en av städerna tog vi ett besök på en Italiensk kafeteria för en god kopp kaffe och en macka, detta fick bli dagens lunch.  Ett sista strandbesök denna dag blev Anna Maria Island som var en fantastisk vacker långsmal ö med vita fina stränder och där fick det bli ett dopp. Det var nu sen eftermiddag och regnet började ösa ner. Vi vände norrut igen och styrde kosan mot ett Outlet område där det bla fanns en Sketcher (världens skönaste skor) outlet butik . Vi fyndade var sitt par som i Sverigen skulle kostat oss ca 2000 kr men här betalde vi ca 800 kr för båda paren. Tjoho vad det är kul att fynda så rejält. Klockan hade nu passerat 19.00 och vi var rejält hungriga. I utkanten på Outlet området hittade vi ett Steakhouse där vi gled in för en mycket god middag, modell kollosal, till ganska hyfsat pris. Nu återstod bara att åka tillbaka till hotellet, ta en skön dusch, ett glas kallt vin och kika på en film på datorn. Vi håller nu tummarna för några dagar med lite bättre väder framöver.

191010 Sista dagen i Tampa, imorgon styr vi kosan söderut mot Napels. När vi drar bort gardinen på morgonen så möter oss en strålande sol och en blå himmel. Yes!! Då får det bli Honeymoon island idag. Det tog oss ungefär en timma att ta oss ut till denna fina smala ö norr om Clearwater. Ön är en nationalpark och vi fick därför betala 10 dollar för att över huvudtaget köra ut på ön. Det första som mötte oss när vi passerat vägspärren för att betala avgiften fick i alla fall mig att fundera pä om detta var en bra idé. På höger sida precis vid vägkanten upplyste oss en skylt om att det fanns gott om skallerormar på ön........ Nu var vi ialla fall här och helt klart så ska man inte ge sig in i buskaget av någon som helst anledning. De vita fina stränderna omgav hela ön och det var bara att slå sig ner där man tyckte att det passade. Vattnet var behagligt 27-29 gr och bottnen silkesmjuk att gå på. Även pelikaner och andra exotiska fåglar satt behagligt på fotovänligt avstånd så det var bara att ta fram kameran och plåta på. Några timmar senare återvände mot Tampa och tog oss, även denna dag, en rejäl macka på ett fik, som lunch. Klockan var inte så mycket ännu så vi bestämde oss för att besöka en gammal del av Tampa som heter Ybor city i närheten av Down Town. Livliga Ybor City är känt för affärer och vintagebutiker på 7th Avenue, där det också finns kubanska och latinamerikanska restauranger. I Centro Ybor-gallerian finns snabbmat, barer och en biograf. Ybor City State Museum, som ryms i ett 1920-talsbageri, har utställningar om cigarrindustrin och områdets invandrare. Vi släntrade den gamla gatan några kvarter men det var inte mycket liv här idag så det fick bli några foton, ett par flaskor vatten och sedan tillbaka till hotellet för packning igen. Är man i USA så äter man ....... denna gången på en peruansk restaurang, för första gången. Ja så gör vi i alla fall. Vi fick ta bilen en liten bit och sedan in på denna restaurng som vi hittat på Google. Ingen trängsel precis men vi beställde in var sin kötträtt, jag fläskfilen och maken revben. Båda rätterna var kalasgoda och hade platsat på vilken "finkrog" som helst. mätta och belåtna återvände vi till hotellet för den sista packningen och en nattfösare innan det blev dags att avsluta denna sista dag i Tampa.

191011  Resdag! Solen strålade även denna dag från en nästintill molnfri himmel och termometern visade redan närmare 27 grader. Vi startade från hotellet strax efter frukost vid 08.30 tiden för att ta oss till Napels ca 22 mil söderut på Floridas västkust, som var vårt nästa stopp för övernattning 2 nätter. De breda fina vägarna är lättkörda men blir ganska tråkiga på längre sträckor så man får göra avstickare för fika, lunch, bad eller bara för att få sig en bensträckare. När vi började närma oss Fort Myers bestämde vi oss för att göra ett stopp för ett dopp i det vackra vädret. Vi åkte ut till Bonita beach och letade oss fram till en parkering, vilket tog sin lilla tid eftersom Public parking inte är helt lätta att hitta. Men vi lyckade så småningom hitta en liten lucka för att klämma in vår hyrda bil och styrde kosan mot den vita fina stranden där havet glittrade inbjudande. Och det var verkligen skönt!! Varmt som i ett badkar och fin botten. Nu hade vi endast ca 4 mil att köra fram till Lemon tree Inn som var vårt hotell för de närmaste 2 nätterna i Naples. Fint område med små bungalows, fin pool och sköna stolar på utsidan, dessutom gångavstånd till restauranger och det är en fördel och ingen självklarhet. Här kommer vi att trivas de närmaste dagarna. Vi rekade området runt hotellet med såväl stranden som de närmaste restaurangerna och insåg att det är väl så långt att gå till stranden, speciellt i den drygt 30-gradiga värme som råder så det får bli bilen. Vid närmare studie av de närmaste kvarteren förstod vi också att detta är ett område där mkt rika amerikaner bor. Hus och trädgårdar är som mindre herrgårdar allihop. En studie av menyerna på och runt 5:e avenyn visar också att ska man äta här så får man nöja sig med, på en höjd, en förrätt. Dock fannst det några alternativ på andra sidan gatan och vi hamnade denna kväll på en Thai restaurang som serverade ypperligt god mat.

191012  Solen sken varm och skön redan vid frukost men skulle enligt prognos försvinna bakom molnen vid lunchtid. Vi tog bilen och styrde mot Marco island lite söderut för att ta ett dopp och kanske hinna sola en stund. Det var bara ca en halvtimmas körning till Marco island sen började den vilda jakten på en parkering och stranden mellan alla stora hotellkomplex. Ingen lätt uppgift kan jag tala om. Slutligen, efter lite frågande, hittade vi både parkering och strandväg och vi slog oss ner i sanden och sedan fick vi oss ett gott dopp i havet. Dock dröjde det inte så länge innan solen skymdes bakom tjocka moln och vi återvände till bilen för återfärd till hotellet. MEN..... det fanns några saker som ännu ej testats här i USA. Dounuts till exempel. Vi behövde inte leta länge efter skylten för Dunkin' Donuts innan den karaktäristiska skylten dök upp. Bara att svänga in och få oss en kaffe och varsin sötsliskig donut, men den gick ner och nu kan vi sätta "check" på denna också. Innan vi var tillbaka på hotellet så tog vi en tur ut på Naples pier, den långa piren där unga som gamla stod på var sin sida av piren och fiskade. Allra längst ut på piren fanns stora flockar av pelikaner och vi såg även delfiner i vattnet. Mäktigt! Ikväll får det bli en burgare på en närliggande restaurang och sedan en liten kvällsdrink i de sköna stolarna utanför vårt rum. I morgon bitti åker vi till det sista stoppet innan Miami, nämligen den lilla långsmala ön Islamorada i syd där man passerar om man ska till Key West. Detta blir den längsta bilfärden vi gör och är ca 25 mil lång så vi behöver vara utvilade i morgon bitti.

Här finns bilder

191013  Tidig frukost och sedan "on the road again" med målet Islamorada. Där hade vi bokat ett rum en endaste natt. Det blev många långa timmar på spikraka vägar genom Everglades träskmarker. Men vi blev lite fundersamma och hoppfulla på om vi skulle få se något vilt exotiskt djur när skylten med texten " Phanter crossing" dök upp. Men inget exotiskt djur var synlig denna dag förutom en stor alligator i en vattensamling precis bredvid vägen. Ett litet stopp gjorde vi sedan vid en av alla ställen som arrangerade träskbåtturer i Everglades träskmaker för att spana på alligatorer, men detta hade vi ju redan gjort i New Orleans så det blev bara varsin kaffe och en bit Key Lime paj på ett kafé. Framåt lunchtid var vi framme vid vårt hotell, Sunset Inn, i Islamorada och vi fick naturligtvis inte rummet direkt utan fick slappa på var sin solstol vid den fina poolen några timmar innan rummet var klart. Självklart ville vi också passa på att ta ett dopp i havet men se det var inte så lätt här heller. De flesta Resorter och stora hotell belägna vid havet hade bommat igen för att inga icke boende på hotellet skulle få tillgång till stranden. Synnerligen irriterande!! Vi lyckades ta oss till vad vi trodde var en fin strand via ett av hotellen men när vi närmade oss havet så var det ingen vit fin strand utan en konstgjord uppbyggd nästan som en kaj av stora stenar och havet var inte direkt tilltalande blått utan brunaktigt.  Besvikelsen var total.... vad gör vi nu då? Vi tar en sakta promenad och kollar in nåt bra matställe för kvällens middag. Sakta.... och då menar jag verkligen sakta eftersom det var kollosalt hett under eftermiddagssolen släntrade vi fram utefter huvudgatan och se där..... När vi nästan var jämsides med hotellet på andra sidan vägen visar det sig att där ligger Islamorada Beer Company and Destillery!! Det kunde inte legat lämpligare och vid ett bättre tillfälle. Våra kroppar dröp av svett och struparna var torra som läskpapper när vi äntrade baren i detta bryggeri. Var sin STOR öl gled lätt ner och sen testade vi en specialöl med smak av kokos..... lite speciell men god. Vid betydligt bätte mood sprang vi sedan tvärs över gatan till hotellet igen för ett dopp i poolen och lite vila innan middag. Och va ska vi äta idag då? Som vanligt anlitade vi våra kompisar Google o Tripadvisor och fick tipset om en liten italiensk restaurang en kort promenad från hotellet. Dit går vi. Det var inte stort där inne och inte mycket folk men ett av borden var upptaget av ett gäng poliser och det brukar vara ett gott tecken så vi slog oss ner. Åhhhh jäklar vad mycket mat vi fick. Inte konstigt att många, inte alla, är stora som hus i det här landet. Den förrätt och de två huvudrätterna vi beställde hade räckt till att mätta en 4 barns familj. När inte ens hälften var uppätet var vi proppmätta och fick återstoden av middagen med oss i en "doggy bag". Jaha då vet vi vad vi ska äta till frukost i morgon. På detta hotell ingick nämligen ingen frukost och middagsresterna passade därför bra. Trötta kikade vi lite på en serie på datorna och när jag sen skulle vända mig om i sängen för en tur till toa ser jag en kackerlacka på väg mot mig på golvet. Fyyyyyy f-n för kackerlackor speciellt när dom är stora som marsvin...... nästan. Maken, min hjälte, slog ihjäl den med en broschyr om träskturer och det var nu lugnt igen. Morgonen efter visade det sig att han sett ytterligare en av dessa vidriga kryp men denna gång klämde han ihjäl den med en golvlampsfot ..... Usch!

191014  Mot Miami för de sista 3 nätterna innan vi drar hem till Svedala igen. Efter frukost bestående av två sladdriga bruschetta och några trötta bitar pizza, allt nersköljt med en skvätt pulverkaffe, startade vi. Det var ca 16 mil att köra och vi bestämde oss för att köra direkt till flygplatsen för att återlämna bilen, men vilken trafik och vilken herrans massa vägtullar. Göteborgs antal vägtullar är rena drömmen gemfört med denna stad. Så småningom hittade vi till terminalen där vi återlämnade vår hyrbil och tog sedan Uber till vårt hotell. Priset för en Uber låg på motsvarande drygt 200 kr jämfört med en vanlig taxi som skulle ha ca 350 kr. Ingen tvekan i detta val. Väl framme på hotellet så var inte vårt rum klart så vi tog handukar, badkläder och vattenflaskor med oss, rundade byggnaden och styrde kosan mot Miami Beach. Eftersom jag fortfarande drogs med en envis förkylning avstod jag denna dag från att bada men maken tog sig ett härligt dopp. Stranden här i Miami var inte riktigt som potatismjölsvit och knarrande som på floridas västsida. Inte heller var det riktigt så rent och fint i sanden som vi blivit bortskämda med tidigare. Visst var det en häftig, väldigt bred strand, lagom mycket folk och det är nog betydligt trängre när det är högsäsong från november till april. Eftersom vi inte tänkt tillbringa så väldigt många timmar på stranden, och det var lite molnigt, så tänkte vi inte hyra solstolar idag. Och inte någon annan dag heller kan jag tala om..... På väg upp från stranden frågade vi en uthyrare vad det kostar med en parasoll och två solstolar för en dag? En grov gissning, med tanke på att allt annat var väldigt dyrt här i Florida, så gissade jag för mig själv att, det springer säkert upp till ca 200 kr för en dag. Jag kunde inte haft mer fel. Ett parasoll, två solstolar kostar motsv. 650 SEK för en hel dag....... helt sanslöst. Det får bli badhanduk i sanden, någon måtta får det faktiskt vara. Det fick bli en lunch och en stor öl för att svälja chocken av detta faktum. Vi visste att det skulle vara dyrt men inte sååå dyrt. Vi hittade ett litet kafé i ett gatuhörn och slog oss ner och beställde var sin lunchrätt..... det hade gott och väl räckt med en att dela på med tanke på storleken på portionerna. Jaja då har vi lärt oss det, trodde vi. Väl tillbaka på hotellet så fick vi vårt rum och hade för avsikt att på detta sista resmål på denna resa, packa upp ordentligt. Men det blev inte så lätt att packa upp två fulla resväskor på totalt 10 galgar och tre små byrålådor. Jaha, här var det till att tänka minimalt minsann.Vi fick så gott vi kunde dekorera såväl TV som diverse lister, handtag och annat med våra grejer. Faktum är att det mesta nu var så väl använt att allt ändå skulle tvättas när vi kommer hem, men ändå. Dags för att avnjuta den välkomstdrink som vi fått kuponger till vid incheckning och sedan ut på stan för middag som blev en mexikansk restaurang där vi valde att sitta inne eftersom det var otroligt varmt ute ännu, inget bra val insåg vi när vi slagit oss ner vid ett bord i polarkyla. Maten var stark men god och så fort vi ätit klar gick vi ut igen, denna gången för att värma oss. Konstigt att det inte ska finnas någonting mellan jättevarmt och iskallt. Men det är väl bara att vänja sig. Då var den första dagen i Miami till ända. 

191015  Hop on Hop off...... som vanligt, när man inte vet riktigt vad man vill se och vart man ska gå. Det funkar alltid. Lite svårt att hitta hållplatsen men 10-15 personer tillfrågades och till slut satte vi oss, drypande av svett, där vi hoppades att bussen skulle stanna. Vi var på rätt plats och turen tog oss genom Miami Beach, vidare till fastlandet av Miami. Vi bodde på Miami Beach som ligger strax utanför Miami stad. Genom affärskvarteren vidare genom Little Havanna och sedan ett stopp Bayside Marketplace där det går ut turbåtar runt öar och kanaler runt Miami. Nu var det lunchdags och vi var lite småhungriga och gled in på en Hooters restaurang för något lätt till lunch. Nu begår vi åter igen misstaget att beställa var sin rätt och håller på att ramla av stolarna när servitrisern kommer in med varsin bricka, ca en halv meter i diameter, med Tacochips och massor av tillbehör. Då konstaterar vi igen att ”vi skulle ju bara ta en och dela på” och var kom den erfarenheten bort någonstans. Det var starkt och gott och vi var så mätta att det kändes som om vi inte skulle behöva äta igen på fler dagar. Dags för avfärd med bussen igen mot hotellet där vi åkte direkt upp till takpoolen för ett dopp och lite slappistillvaro en stund innan vi ska ut i vimlet och beställa för mycket mat till middag igen, förmodligen. Men se så blev det inte. Vi hade kvällen före tagit en promenad på Ocean drive, en paralellgata till den gata vi bodde på, och såg då människor sitta på några restauranger med kollosala drinkglas. Och jag menar verkligen löjligt stora, modell 1 liters glas. Detta måste testas och vi satte oss på en av dessa restauranger, Carlyle cafe, där det var Happy hour, för drinkarna var ju inte gratis precis. Min käre make ville bjuda mig på en dylik ”hinkdrink” och vi beställde en Hurricane och en Mojjito som ju säkert innehöll volymen av 4 vanliga drinkar...... rajrajraj!! Vi insåg att vi MÅSTE nog äta något också. Det var ”special price” på några apetizer där vi genast enades om EN Antipasti med massor av italienska godsaker på. Som vi nu lärt oss så räckte denna portion gott och väl till oss båda. Nästan urdruckna glas och en näst intill tom Antipasti tallrik senare var vi både mätta och en liten aning lulliga. Konstigt va?! Den trevliga servitrisen som bl.a hjälpt oss att ta foton hade uppenbarligen fattat tycke för oss för när vi betalt notan så ville hon gärna bjuda oss på ytterligare en megadrink.... och vem tackar nej till det. Nu skulle vi gått tillbaka till hotellet men när megadrinkarna gått in går förnuftet ut och vi lyckades peta i oss 2 normala drinkar till innan vi rumlade in på hotellet och somnade bums.... och det var ju inte så konstigt 😋

Här finns bilder 

191016  Oj då, ett folkdanslag med träskor dundrade runt i mitt huvud och jag insåg att det kan ha berott på gårdagens vätskevolymer. En dusch, lite frukost, lite mer vila och sedan var det dags att ge sig iväg ut igen. Vi hade köpt 2-dagars pass på Hop on Hop off bussen så den ville vi ju nyttja idag också. Det var ohyggligt varmt idag med men vi hängde med bussen till Beyside där vi klev av för att se om vi kunde hitta några sjökor, eller manater som man kallade dessa havslevande stora djur. Vi gick och gick och letade och letade men inte sjutton såg vi några sådana djur i vattnet. Då får vi väl hitta på något annat spännande då, som att åka Skytrain till exempel. Och där var vagnarna utrustade med AC. Det är helt gratis att nyttja detta smarta färdsätt här i Miami och vi klev på, hade ingen aning om vart vi skulle men det blev väl en 6-7 hållplatser. Där gick vi av och åkte samma väg tillbaka igen. Inte särkilt spännande men alldeles lagom ansträngade denna dag. Nej nu måste vi allt ha oss något att äta och nu fullärda i portionernas volymer blev det en rejäl ost och skinkmacka att dela på och en öl. Sedan blev det beachen några timmar innan vi återvände till hotellet för lite pool, vila och kvällsplanering. Fortfarande lite trötta satsade vi denna kväll på en pizzeria som skulle ha hyfsade pastarätter och fann en sådan med väldigt god mat. Det blev sedan snabb retur till hotellet för packning och ganska tidigt sänggående.

191017  Idag är det hemresedag, Packningen i går kväll hoppade vi över och tog tag i detta efter frukost idag istället. Väskorna placerade i bagageförrådet i lobbyn och vi tog en ”Trolley” (en sorts gratisbuss) upp till norra delen av Miami Beach och där mötte ytterligare en fin men inte så  bred strand. Det var dock mycket mindre folk och helt vindstilla och fantastiskt klart och fint vatten. Hade vi vetat detta från början hade vi nog åkt hit alla dagarna för bad och sol. Det mörknade rejält på himlen och vi bestämde oss för att åka mot hotellet igen. Vi hann inte riktigt tillbaka innan skyfallet kom över oss. In på ett varuhus tills det värsta gått över och sedan vidare igen.Vi hann inte långt innan ett nytt skyfall drog in och vi fick slinka in på en bar för att åter vänta in nytt uppehåll. Vi insåg att vädret nog skulle fortsätta så här enligt prognosen så vi återvände till hotellobbyn där vi tillbringade några timmar innan det var dags att åka till flygplatsen för hemresa.

Sammanfttning

Hur sammanfattar man denna helt otroligt häftiga resan? Det första man måste konstatera är att, det är otroligt dyrt att semestra i USA. Eller om det är den svaga, just nu, kronan. Man kan säja mycket om Las Vegas men sammanfattningen är ändå, HÄFTIGT! Allt är stort glittrande och otroligt. New Orleans måste vara musikens hemstad ialla fall i blues- och jazz musik även för oss som vanligtvis inte lyssnar på denna typ av musik så gör man det i NO. Vårt boende i French Quarter var dyrt men vi hade ändå musiken precis utanför dörren. Om vi går vidare till Florida så var västsidan med sina vita, mjuka vackra stränder en absolut favorit på de platser vi stannade till. Miami, ja det är en häftig stad men otroligt dyrt och stranden inte alls lika tilltalande som floridas västsida. Om man nu ska besöka Miami Beach och vill hitta de finaste stränderna så åk norr ut. Inte lika bred strand men betydligt mindre folk och otroligt fint vatten.  

Kalifornien

Bixby bridge i motljus längs Highway 1

San Fransisco

Redan under våren 2012 började vi planera att åka till USA där sambons son gick på college i North Carolina. Planen från början var att vi skulle träffa honom i New York men vi ändrade oss sedan och bestämde att vi skulle ses i San Fransisco i november istället. Efter att vi tillbringat Thanks giving helgen med honom skulle han sedan åka tillbaka till sin skola och vi skulle hyra bil och köra High Way 1 till Los Angeles. En resa som alla nog borde göra någon gång i sitt liv.

Vi utforskade verkligen San Fransisco under 4 härligt varma dagar. Det blev en ”Hop on Hop of” buss runt hela staden. Upp och ner för alla kullarna, Chinatown och ett stopp så att vi fick en promenad över den magnifika Golden Gate bron. Denna bro lockar till sig fler självmordskandidater än något annat ställe i hela världen. Det är så pass populärt att man till och med har satt upp nödtelefoner som man kan ringa i för att få snabb hjälp. Vi tog också en tur med Cabelcar (San Fransiscos kända spårvagn), en lång promenad i Fisherman Warf området där vi besökte en av pirarna som var ett stort tillhåll för sjölejon. Dessa stora bestar  förde ett herrans liv, och låg tätt packade på pontoner nedanför pir 39.  

Black Friday med den största rean i USA inföll passande nog under de dagar vi var i SF och visst blev det lite shopping.  Vi var ju också självklart tvungna att på ”Thank givings day” gå ut och äta en Thank givings middag bestående av kalkon som seden kräver när man är i USA.

Visst måste man ju upp på en tjusig skybar och dricka en San Franciscodrink när man nu är i denna stad. Vi tog sikte på den högsta skyskrapan vi kunde se och som hade en skybar och tog hissen upp till baren. Glada i hågen går vi fram till bardisken och sambon lutar sig fram över bardisken och säger – Three San Francisco, please!  Bartendern stirrade tillbaka och svarade – Never heard about !. Mycket förvånade fick sambon sedan förklara vad en San Francisco innehåll och vi fick tillslut våra drinkar som ”nästan” smakade som en San Fransisco.

Innan vi reste till Kalifornien och SF så hade vi bestämt oss för att besöka Alcatraz. Färjan bör man förboka, hade vi läst oss till. Vi fixade dessa biljetter hemifrån och det var tur, annars hade vi troligen inte kommit ut till detta mytomspunna gamla fängelse. Båtturen tog ca 1 timma från Pir 33 vid Fishermans Warf. Vilket otroligt spännande besök. Att vandra runt i de gamla byggnaderna, se cellerna, matsalen, sjukstugan och rastgården är en säregen upplevelse, inte minst om man hyr en bandspelare och ett par hörlur och lyssnar på före detta fångar och fångvaktare som berättar om livet på ön. De berättar om uppror, om maten som var god, om rutiner och om hur livet i cellerna och på anstalten till slut blev en vardag som var tvungen att fungera. Den här före detta straffanstalten var också känd som "The Rock" och hade inhyst gangsters som Al Capone (Scarface) och Machine Gun Kelly och Birdman.  

HighWay 1

De fyra dagarna passerade och det var dags för sambons son att återvända till sin skola och vi hämtade ut den hyrbil inkl. GPS som skulle ta oss de ca 60 milen till LA. Givetvis hade vi med oss en CD med Beach Boys som skulle spelas hela bilturen ner.

Det första stoppet efter ca 15 mil på den magnifika kustsköna vägen Higway 1, blev 17 mile drive ner mot Pebble beach. Här blev det ett stopp, promenad och fika på klassisk golfbana.

Då är vi framme vid Carmel där Clintan varit borgmästare och vårt första övernattningsstopp Carmel by the sea. En docksöt ort med fantastisk strand där vi också hittade ett motell där vi bestämde oss för att övernatta.

Tidigt nästa morgon, efter frukost, var vi på väg igen mot Obispo där vi läst oss till att det fanns ett helt makalöst hotell, Madonna Inn. Detta totalt överkitschiga hotellet var väl värt ett besök som nu dessutom var jul pyntat. Fullkomligt otrolig miljö där t.ex det fanns ett vackert vattenfall på herrtoaletten !!

Vi närmade oss nu ett mycket känt fotoobjekt, Bixby bridge, där vi stannade till för lite fotografering. Vägen fortsatte nu genom Gig Sur nationalpark och därefter ett stopp vid Hurst Castle.

Nästa övernattning gjordes i Pismo beach som på somrarna är ett klassiskt surfparadis.

Att på den kaliforniska landsbygden komma in i den lilla orten Solvang, dagen därpå, var som ett besök i en dansk by! Mycket märklig upplevelse men naturligtvis blev det fika och danskt wienerbröd efter en promenad i dyn.

Den tredje övernattningen hade vi förbokat i Santa Barbara. Där var det skönt att sträcka på benen och ta en promenad längs den enorma strandpromenaden med de höga palmerna. Det blev faktiskt ett dopp i hotellets pool också.

Från Santa Barbara tog vi sedan sikte på Malibu beach. Där var vi bara tvungna att gör ett stopp på den då helt öde kända stranden. När vi skulle parkera vid stranden var vi den enda bilen på hela parkeringsplatsen men killen vid bommen in skulle ändå ha 2 dollar (med ett litet leende).

Los Angeles

Innan vi var framme i LA gjorde vi ett stopp vid den kända piren i Santa Monica, den med ett tivoli längst ut på piren.

Nu återstod vägen från havet till vårt hotell, Magic Castle i Hollywood, en liten lätt tur på ca 4 mil. ”It never rains in southern California” hahaha…. Det regnade under hela vårt besök i LA men det var ändå ett mäktigt besök i denna enorma stad. Självklart gjordes en promenad på Walk of fame första kvällen och ett stopp utanför porten där den traditionella Oscarsgalan årligen hålls. Vår hyrbil fick verkligen bekänna färg när vi gjorde en långtur i de fashionabla gatorna i Beverly Hills, en sväng på Sunseth Boulevard och ett stopp för fönstershopping på kändisgatan Rodeo Drive. Vi tog även tunnelbanan för en heldag på Universal Studios som var en otroligt kul upplevelse. En minibuss tog oss runt det enorma området där många kända Hollywood filmer spelats in. Sista dagen innan det var dags att lämna tillbaka hyrbilen vid flygplatsen hittade vi upp till utsikt platsen för ”HOLLYWOOD” skylten och en tur till Venice beach som vid detta tillfälle var ganska öde.

En otrolig resa som vi sent ska glömma. Bilder finns här